Idag går vi in i förhoppningsvis sista graviditetsveckan!!! v.40 (39+0)
Tänke jag skulle försöka sammanfatta denna nio månaders långa resa man varit med om..
Att vara gravid är bland de underbaraste och häftigaste jag vart med om. Är såå fachinerad av hur ett litet liv kan växa inne i magen och bli en färdig människa!!!
I början av graviditeten mådde jag prima, endast lite lite illamående i v.7 men de gick över så fort magen fick sig lite mat. Var rätt trött vid v.10-12 och de höll i sig ett tag. Jag längtade så tills att magen skulle synas och man fick känna sparkar. I v.15 kände jag den första lilla kulan på magen när jag låg ner på rygg, minns hur himla underbart det var att känna att nånting var där inne. I v.19 tror jag de var när jag kände den första rörelsen.
Tiden gick rätt sakta fram till v.20 men sedan har det bara sprungit iväg. Hösten och rusket kom och jag blev allt tröttare. Kontrollerna hos barnmorskan visade på lågt blodvärde så jag började med tabletter men fick ingen bra effekt. Efter några veckor började jag med blutsaft oxå och då tog de fart minsann. Under de veckorna jag hade så lågt som 107 i blodvärde var jag inte att leka med. Jag stod inte ens ut med mig själv, tänk då alla i min omgivning, inte minst Mattias - stackarn hade de inte lätt! Jag var sur precis hela tiden, de gick inte prata med mig utan att jag skulle hugga. Som tur var rättade detta till sig och jag blev mig själv igen, men de var långa veckor.
Jag har om jag jämför med många andra haft en väldigt bra graviditet. Det är klart att de är jobbigt att blir så stor och tung, inga kläder passar, man håller på kvävas när man ska ta på sig skorna, tröttheten, det ostabila humöret, men - det är värt allt!!!
Första magbilden v.23 v.40
v.12
Snart snart snart är vårt lilla mirakel hos oss... ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar