Idag är sista dagen som jag och Hugo är själva tillsammans på dagarna.
Ett år har gått och det är dags att börja jobba igen.
Det är väldigt mixade känslor just nu, men jag vet att han kommer få en underbar tid tillsammans med pappa som ska vara hemma med honom till augusti.
Aldrig någonsin har ett år gått så fort, samtidigt som de hänt så mycket.
Idag för ett år sedan hade vi gått 11 dagar över tiden och de kändes som skrutten aldrig skulle hitta ut. Nu sitter jag här med en busig och bestämd herre som är de mest betydelsefulla i mitt liv! ♥
Jag kan inte annat än bli rörd när jag tänker tillbaka på allt man har fått uppleva genom Hugo. Mina ögon fylls av tårar och hjärtat svämmar över av kärlek och tacksamhet. Vilken fin familj jag har!
Störst av allt är kärleken, och som jag älskar er!!! ♥
Förstår dina känslor. Barnets första levnadsår är fantastiskt på många sätt, och nu väntar bara ännu mer underbart att se framemot!! Kramar Gunilla
SvaraRadera