Fullspäckad helg...

Hugo har nu även fått träffa sin morbror. Han åkte ner till Göteborg för att köpa en bil och såklart passade han även på att hälsa på oss. Och han blev kvar en hel vecka. Det var över ett år sen vi sågs sist så de va kul å få rå om brorsan lite ;) Och de tyckte Hugo och Victor med..

                              

I fredags drog vi allihop till Liseberg. En riktigt kanondag trots att vädret inte såg så lovande ut.
Men vi slapp båder regn och köer så de kunde inte vart bättre. Hugo sov sig igenom hela dagen, vaknade bara och åt. Blev hel impad av amningsrummet dom har där, sjukt mysigt och hur lugnt och fridfullt som helst! :) Åkte nya AtmosFear och trodde på allvar att jag skulle dööö.. 146 meter över havet och fritt fall i 110km/h.. ghaa!!

                       

När dagen på Liseberg var över körde vi direkt upp till Farmor o Farfar där vi har spenderat resten av helgen. Hugo har sovit som en prins i farmors säng. Igår var vi hos svägerskan Gunilla m familj och käkade grillat och tårta för att fira morsdag. 

                 
                                                   Kusinerna

              

              

              

Sex veckor

Tiden rusar iväg och idag blir Hugo sex veckor. Va på bvc igår och han hade gått upp 570 g på två veckor.
Så nu väger han 4570g och är 55 cm lång. Han har fått tillägg från 2 veckors ålder utöver amningen men de senaste två veckorna har han bara fått nån enstaka gång under dagen och så till natten. Det var otroligt skönt att se att han gått upp så mycket, de betyder ju att jag fått mer mjölk. Halelulja!!! :) Hoppas de fortsätter så! Absolut inget ont om ersättning, de är grymt att de finns, men jag vill verkligen amma så de är skönt att de funkar nu, som vi kämpat!

Innan jag fick barn kunde jag inte fatta hur man inte kunde få tid till att duscha på en hel dag, herregud ungen sover väl. NU förstår jag!!! Hugo har varit väldigt orolig senaste veckan och velat vara nära mycket. Han har inte riktigt kommit till ro när han ska sova och vaknat efter ca 10 min varje gång, och då ska de vyssja och vaggas. Så ducsha får man göra innan Mattias går till jobbet om man ska va säker på att man får de gjort :) 


                     


Nu jollras det för fullt och han ler med hela ansiktet. Än har jag inte lyckats fånga det på bild, så fort man tar fram kameran så stirrar han sig blind på den, och då kan man ju inte le samtidigt ;) Det är så underbart att följa alla hans framsteg. Han har ändrat sitt skrik helt, numera "ropar" han på en istället för att bara skrika rätt ut. 

                    
                     


Ikväll har vi haft "kalas" för svärföräldrarna som firar 47 årig bröllopsdag! Det är inte illa.
Och såklart hejar vi på Eric Saade i finalen ikväll. :)

Påsken!

Uppdateringarna blir inte så många längre.. man har inte så mkt tid att sitta vid datorn längre. Lilleman tar mycket tid och när han sover passar man på att sova själv eller göra nödvändigare saker än att sitta här.

Vilket underbart väder vi har haft, riktig sommar!!! Mamma har alltid tur med vädret när hon är här, så även denna gång! Syrran och Lukas var också med. Vi hade det så himla mysigt och jag jag önskar sååå att vi bodde närmare varann så man kunde träffas oftare!
Dagarna bara rusade iväg men ändå hann vi med massor. Vi var ute mest hela tiden. Lukas och Victor lekte så bra tillsammans, och Hugo gick från famn till famn. :) På påskafton hade vi kalas för Mattias som fyllde 30 två dagar efter Hugo föddes. Så vi bakade smörgåstårta och fixade käk, älgkött och potatisgratäng. Väldigt lyckat!
Ida och Lukas åkte hem på annandag påsk men mamma blev kvar till valborg!
Det blev såå tomt när de åkte hem!! Som tur är dröjer det inte länge innan vi ses igen. Den 15 juni åker vi hem till Vilhelmina och stannar tills efter midsommar. Då blir det även dop för Hugo.

  

 

 

 

 

 

Underbara älskade Hugo

Den 2 april kl. 22.22 föddes vårt efterlängtade barn. En underbar pojke på 3440 g och 49 cm lång.
Han är det absolut vackraste jag någonsin sett ♥

Jag hade gått 15 dagar över tiden och vi hade fått tid för igångsättning, men värkarna kom igång av sig själv natten till lördagen. Hade värkar med 10 min mellanrum så de fanns ingen chans att få nån sömn.
Vi åkte in till Varberg kl 8.30 och blev uppkopplad på CTG. Barnmorskan hann inte mer än lämna rummet så började värkarna komma allt tätare. När mätningen var klar blev jag undersökt och var då öppen 4 cm. Försökte mig på att gå i korridorerna men de var ingen hit kan jag lova, hade sån jävla smärta i ryggen och bara längtade efter att få ryggbedövning. Redan kl 11 frågade jag efter smärtlindring och sköterskan föreslog akupunktur, visst tänkte jag, testa kan man ju göra. Men de gav inget resultat alls!! En timme senare blev vi förflyttade till ett förlossningsrum och blev där introduserad av lustgasen som senare blev min bästa vän. Tyckte de va lite läskigt i början att suga i sig gasen så jag var lite försiktig. Fick sedan värkstimulerande dropp och jag sa att jag ville ha ryggbedövning.NU! Narkosläkaren var såklart upptagen så det tog 1½ timme innan han kom och då var jag så borta i lustgasen att jag inte ens minns hur han såg ut. Väntade sedan på att bedövningen skulle ta så jag kunde pusta ut lite, men de hände inte mycket! Ett område i ryggen blev inte bedövat så jag hade så helvetes ont. Jag bokstavligen bodde i lustgasen nu för att lindra den värsta smärtan. Nu trodde jag att livet skulle rinna ur mig. Mattias försökte säga åt mig när jag hade värk och inte genom att titta på monitorn. Han försökte vid ett tillfälle att få mig att inte suga i mig lustgasen för jag hade ingen värk. Men då skrek jag åt han att de hade jag faaaan visst. Vid de här laget kände jag ingen skillnad på värk och värkpaus!!
Kl 16.30 var jag öppen 10 cm och dom tog hål på hinnorna. Då trodde jag inte det skulle vara långt kvar...
Kl 20 får jag stående ordination och jag försökte mig på att ställa mig upp men upptäckte att jag inte hade nån känsel i benen. Jag hängde på Mattias och det kändes faktiskt lite bättre att stå, varför i hela friden hade jag inte gjort de tidigare?!?!
Sedan gick allting väldigt fort. Mattias såg att hjärtljuden på bebisen gick ner kraftigt. Jag förstog nog inte så mycket just då. Jag la mig ner i sängen och in kommer ett helt team med läkare och sköterskor.
Barnmorskan säger till mig att nu blir det antingen snitt eller sugklocka. När läkaren sedan kommer tar han ifrån mig lustgasen och säger till mig att samla mina sista krafter för nu skulle barnet ut!! Jag fattar fortfarande ingenting och det sa bara vips så var barnet fött. Jag hör Mattias säga att de är en pojke och sedan får jag upp honom på bröstet. Vilken känsla.. det går inte med ord att beskriva! Det var äntligen över och vi hade fått en underbart söt och välskapt liten pojke!!!

Hela förlossningen minns jag som en dimma. Skulle jag göra om det skulle mycket bli annorlunda. Jag är väldigt glad att de är över!!!

Hugo har nu hunnit bli en månad gammal och växer så det knakar. Det går verkligen undan!
Han har börjat le, ett underbart tandlöst leende och hela jag smälter! Jag försöker verkligen leva i nuet och ta vara på varje sekund med detta lilla underverk. Man kan verkligen inte se sig mätt på honom och hans doft är helt underbar. Tänk att man nu är så betydelsefull för resten av sitt liv!

                            

                                         Du är underbar. Mamma älskar dig så mycket!!!